Hoppa till innehåll

Transkriberade avsnitt av Resurscentrums kunskapspodd.

Resurscentrums kunskapspodd består av olika serier vilka behandlar olika ämnesområden som brottsförebyggande arbete, arbetsmarknadsinsatser samt integration, migration och ett nytt liv i Sverige. Resurscentrum tillhör framtids- och utvecklingsförvaltningen i Strömsunds kommun.

STAD-podden

Om programmet

Välkommen till Resurscentrumskunskapspodd!

Den första poddserien vi lanserar handlar om radikalisering och våldsbejakande extremism. Serien produceras av projekt STAD, som står för Strategiskt arbete för demokrati. 

Projekt STAD finansieras av Center mot våldsbejakande extremism (CVE)

Intervju med Mariana Handler, kommunpolis för Krokom, Åre och Strömsund.

Ylfva Wistrand [00:00:00:00]
Hej och välkommen! Du lyssnar till Resurscentrums kunskapspodd. Den här serien är en del av projekt STAD strategiskt arbete för demokrati som fokuserar på förebyggande arbete mot just radikalisering och våldsbejakande extremism. Även benämnt VBE. Radikalisering och våldsbejakande extremism kan upplevas som något ogreppbart eller lite svårt att relatera till. Men ämnet har relevans, inte bara på nationell nivå utan också på lokal nivå.[00:01:02:03]

Ylfva Wistrand[00:01:02:05]
För dig och mig. Men hur då, undrar du kanske. Tillsammans med våra gäster ska jag försöka göra det tydligare och mer hanterbart. Jag som välkomnar dig till podden heter Ylfva Wistrand och är din guide och programledare. I det här avsnittet ska vi fokusera på polisens sätt att arbeta strategiskt förebyggande mot radikalisering och VBE. Vi hoppas att det här avsnittet ska ge dig en bättre inblick i vad det innebär och hur omvärlds händelser påverkar myndigheten.[00:01:36:22]

Ylfva Wistrand [00:01:36:24]
Och lite mer om hur en kommunpolis funktion och arbetsvardag kan te sig. Idag har jag och Mariana Handler, kommunpolis för Krokom, Åre och Strömsund, med i studion. Mariana gjorde sin utbildningstid vid Polishögskolan i Umeå, men jag vet att hon lika gärna kunnat satsa fullt ut på längdskidåkning. Hej Mariana, Varmt välkommen![00:01:59:19]

Mariana Handler [00:02:00:00]
Tack så mycket![00:02:00:19]

Ylfva Wistrand [00:02:00:21]
Hur ser det ut med längdskidåkningen i dag? Är det någonting som du fortfarande brinner för?[00:02:05:23]

Mariana Handler [00:02:06:00]
Absolut. Jag älskar att åka skidor. Det är den bästa träningsformen enligt mig.[00:02:11:01]

Ylfva Wistrand [00:02:11:03]
Hur kom det sig att du börja med det?[00:02:12:18]

Mariana Handler [00:02:12:20]
Jag föddes nog in i det. Skulle jag nog säga. Jag har fem år äldre syskon som åkte skidor tidigt så då hängde jag bara på. Särskilt som det var inget val utan det blev bara per automatik helt enkelt.[00:02:23:10]

Ylfva Wistrand [00:02:23:12]
Men du var på elitnivå med din skidåkning?[00:02:27:13]

Mariana Handler [00:02:27:15]
Ja, jag tillhörde A-laget i några år.[00:02:31:10]

Ylfva Wistrand [00:02:31:12]
Det är ju fantastiskt men jag blir hemskt nyfiken så klart. Hur kommer det sig då att du gick från längdskidåkning till polisyrket?[00:02:39:07]

Mariana Handler [00:02:39:09]
Men polisyrket fick jag väl upp tanken på när jag var aktiv skidåkare.[00:02:45:10]

Ylfva Wistrand [00:02:45:12]
Va! Hur gick det till?[00:02:46:13]

Mariana Handler [00:02:46:15]
Det var en vän som sökte polisutbildningen och började prata om polisyrket och liknande. Då var det där tanken väcktes, tror jag. Men då hörde jag fortfarande på och åkte skidor på elitnivå och när jag börja fundera på vad jag skulle bli i stället för bli bäst i världen för det lyckades jag inte med, så ville jag ha ett jobb som innebar att jag inte visste exakt vad jag ska göra.[00:03:04:24]

Mariana Handler [00:03:06:09]
När jag gick på, gick upp på morgon, gick till arbetsplatsen och då var ju polis ett sådant yrke som lät lockande.[00:03:12:11]

Ylfva Wistrand [00:03:12:13]
Men hur kommer det sig att du började fundera på polisyrket och intresserar dig för det. Var det på grund av andra? vänner eller?[00:03:21:20]

Mariana Handler [00:03:21:22]
Ja, det var faktiskt en vän som sökte polisutbildningen den tiden. Jag var fortfarande aktiv inom skidåkningen då och hon sökte och pratade om polisyrket och där tror jag att det liksom såddes ett frö. Men det blev inte aktuellt förens jag la skidorna på hyllan och börja fundera på vad jag skulle ha för yrke.[00:03:38:00]

Ylfva Wistrand [00:03:38:02]
Hur lång tid tog det för dig från att tanken kom till dess att du faktiskt tog tag i det?[00:03:44:10]

Mariana Handler [00:03:44:12]
Nej, men när jag kände att jag var färdig med skidåkningen så tänkte man ju direkt på framtiden och då var polisyrket ett alternativ och det kändes rätt på en gång, skulle jag säga.[00:03:55:17]

Ylfva Wistrand [00:03:55:19]
Och nu. Hur länge har du jobbat som polis?[00:03:59:11]

Mariana Handler [00:03:59:13]
Jag blev klar 2009.[00:04:01:09]

Ylfva Wistrand [00:04:01:11]
Och nu är du kommunpolis och har varit sedan en tid tillbaka. Vad gör en sådan?[00:04:07:19]

Mariana Handler [00:04:07:21]
En kommunpolis är strategiskt ansvarig för det brottsförebyggande arbetet internt tillsammans med andra kollegor så klart, men framför allt externt tillsammans med till exempel kommuner, föreningsliv, näringsliv. Vi är många som kan förebygga.[00:04:24:24]

Ylfva Wistrand [00:04:24:24]
Strategiskt förebyggande det är väldigt populärt som man kan höra i media lite då och då. Men vad innebär det här strategiskt förebyggande?[00:04:32:23]

Mariana Handler [00:04:33:00]
Ja, men det handlar mycket om att träffa politiker och tjänstemän inom kommunen tillsammans med kommunen, skapa lägesbilder och skapa förutsättningar för de operativa att jobba brottsförebyggande.[00:04:49:02]

Ylfva Wistrand [00:04:49:02]
Vad skulle du säga? Den största skillnaden är mellan att vara kommunpolis och den funktion du hade tidigare inom polisen.[00:04:55:23]

Mariana Handler [00:04:55:24]
Skillnaden mellan kommunpolis och områdespoliser som jag antar att du tänker på. Områdes poliserna är ju de som kanske gör det vi planerar i det brottsförebyggande. De är ju de som våra medmänniskor ofta träffar på, på skolor eller i butiker eller liknande. Dem verkställer våra tankar och idéer helt enkelt.[00:05:22:06]

Ylfva Wistrand [00:05:22:08]
I den här poddserien så diskuterar vi radikalisering och VBE. Hur går diskussionerna inom Polismyndigheten? Vad gäller ert strategiska och förebyggande arbetet just mot de.[00:05:34:05]

Mariana Handler [00:05:34:05]
Men nationellt finns det metoder och riktlinjer för hur vi ska jobba förebyggande. Men jag som då är på polisområde nivå, där är det lite varierande hur vi pratar om det brottsförebyggande. Just den här problematiken finns inte eller syns inte eller man vet inte om den i alla kommuner så det är lite liksom varierande, hur mycket man pratar om det faktiskt.[00:05:57:22]

Ylfva Wistrand [00:05:57:24]
Det skiljer sig mellan de olika kommunerna då eller?[00:06:02:13]

Mariana Handler [00:06:02:15]
Absolut, Strömsunds kommun har ju valt och har de här glasögonen på sig och ser riskfaktorer kopplat till VBE. Alla gör inte det så det blir liksom beroende på vad man ser så agerar man. Jo, men jag tror att den här problematiken finns mer eller mindre på de flesta ställen, men det är ganska svårt att se. Man kanske måste ha visst synsätt och vara uppmärksam på vissa tecken och det är den förmågan har inte alla tror jag.[00:06:35:19]

Mariana Handler [00:06:35:21]
Men i Strömsund har de det och vi jobbar aktivt och det är jag glad för.[00:06:40:06]

Ylfva Wistrand [00:06:40:06]
Du sa att alla kommuner vet inte om att problematiken finns eller att den inte syns. Hur menar du då?[00:06:49:24]

Mariana Handler [00:06:50:01]
Ja, men det indikationer, riskfaktorer, hur folk beter sig, vad de säger och liknande. Det är ganska svårt skulle jag säga det är som att lägga pussel.[00:07:02:12]

Ylfva Wistrand [00:07:02:14]
Vad är det man behöver uppmärksam på?[00:07:04:02]

Mariana Handler [00:07:04:08]
Utanförskap är ju en riskfaktor skulle jag säga. Att man inte är inkluderas i samhället. Att man inte får ta del av samhället ser jag som oroväckande. Folk som kanske hindras från att göra saker som de kanske vill. Det är oroväckande tycker jag.[00:07:22:19]

Ylfva Wistrand [00:07:22:21]
Vi pratar ju mycket om att man ska arbeta strategiskt förebygga mot en mängd olika problemområden. Men vad kan det då innebära rent generellt att jobba strategiskt förebyggande mot radikalisering och VBE?[00:07:39:10]

Mariana Handler [00:07:39:12]
För det första så måste man ju kartlägga och se problematiken och våga prata om problematiken, kanske göra orsak analyser för identifiera eventuella målgrupper som man måste stötta och förebygga. Det är väl första steget att få de styrande och ledande att prioritera sådana förebyggande insatser som det handlar om.[00:08:02:15]

Ylfva Wistrand [00:08:02:17]
Är det den största utmaningen?[00:08:04:09]

Mariana Handler [00:08:04:11]
Att våga prata om problematiken utan att peka ut målgrupper och sånt, det tycker jag är en utmaning. Folk förstår att man inte vill hänga ut folk på något sätt utan att prata om människor som riskgrupper, så det handlar mer om att man vill fånga upp dem och hjälpa dem. Så det är en utmaning. Och sedan förebyggande arbete generellt är ju svårt och få styrning och ledning och lägga pengar på.[00:08:33:24]

Ylfva Wistrand [00:08:34:01]
Vad beror det på? Handlar om det där att det är svårt på något sätt att mäta en vinst av någonting som man inte vill ska ske?[00:08:43:00]

Mariana Handler [00:08:43:02]
Ja, det om man lyckas med det förebyggande då blir det förhoppningsvis inget problem. Men då tar man inte för givet att det är normalt. Men om man inte hade gjort de insatserna kanske man hade haft större problematik. Det är lättare att lägga pengar på något synbart, som en ny förskola eller liknande. Titta, det här har vi gjort det här har hänt under våran ledning och det medborgarna ser om vi lägger pengar, flera miljoner på något förebyggande.[00:09:11:00]

Mariana Handler [00:09:11:01]
Det syns inte, men det gynnar medborgarna.[00:09:14:07]

Ylfva Wistrand [00:09:14:09]
Så det handlar egentligen om att rättfärdiga kostnader för någonting som man egentligen inte ser eftersom man då förhoppningsvis har förebyggt att det sker.[00:09:25:09]

Mariana Handler [00:09:25:11]
Ja, och det är det du liksom satsar i dag kanske liksom har effekt om tio år. Då sitter du kanske inte ledande position utan då är det de som styr och leder som får en bra förutsättning. Men oavsett kan jag tycka att det viktiga är väl att det blir bra. Sen vem som styr under den tiden är väl relevant anser jag.[00:09:42:23]

Ylfva Wistrand [00:09:43:17]
Alltså är det långsiktiga perspektivet de glasögonen man behöver ha när man pratar om förebyggande arbete?[00:09:50:10]

Mariana Handler [00:09:50:12]
Ja, absolut. Tålamod.[00:09:56:17]

Ylfva Wistrand [00:09:56:19]
Men Mariana, du samverkar ju mycket aktivt med de kommunerna som du är knuten till. Det är både oss då här i Strömsund och Åre och Krokom. Vad är din roll när det gäller radikalisering och VBE och förebyggande arbete där? Varför ska vi samverka egentligen mellan myndigheter eller mellan myndigheter kommun?[00:10:19:06]

Mariana Handler [00:10:19:08]
Men min roll handlar mycket om att skapa lägesbilder. Vad har vi för problematik i kommunerna? Om vi identifierar då problematik kring det här så kommer inte polisen kunna förebygga själva. Därför är det jätteviktigt för mig att samverka med kommuner till exempel, och dela lägesbild. Få en samsyn. Vad kan vi göra? Vad kan ni göra? Tillsammans kan vi faktiskt göra skillnad.[00:10:45:19]

Ylfva Wistrand [00:10:45:24]
Polisen kan inte göra allt jobb själva säger du. Men vilka fler? Vilka fler funktioner eller aktörer är viktiga då i ett förebyggande arbete?[00:10:54:09]

Mariana Handler [00:10:54:11]
Alla, skulle jag säga, det handlar ju om vuxna, föräldrar. Det handlar om förskola, skola, föreningsliv på arbetsplatser. Alla kan på något sätt bidra till att jobba förebyggande. Kan man få en medmänniska att känna sig inkluderad och sedd så är det förebyggande.[00:11:17:22]

Ylfva Wistrand [00:11:17:24]
En skyddsfaktor. En kommun har ju som uppgift också att jobba strategiskt förebyggande, alltså att förebygga brott på olika sätt och det ska vi göra utifrån fakta och evidens och polisens roll, den är ju inte enbart heller att lagföra utan också att samverka med kommunerna. Vad kan det innebära ur en förebyggande aspekt?[00:11:39:21]

Mariana Handler [00:11:39:21]
Men det handlar ju till exempel om att vi delar med oss av våran lägesbild över kommunen. Vad ser vi för problematik? Hur ser brottsstatistiken ut i kommunen? Vad ser våra medarbetare när de är ute och jobbar? Vad känner de oro för? Det handlar om medborgardialoger, vad känner medborgarna oro för? Om vi ska kunna förebygga det så måste vi veta vad vi ska förebygga, liksom mot vad har vi för problematik?[00:12:05:13]

Mariana Handler [00:12:05:15]
Det blir oftast bättre om man identifierar ett visst problem. Det är större chans att man har rätt åtgärder då.[00:12:12:08]

Ylfva Wistrand [00:12:12:10]
Generellt. Vad vill eller vad behöver kommunerna samverka kring med er i polisen? Vad vill man ha stöd i?[00:12:20:02]

Mariana Handler [00:12:20:02]
Men ofta vill de ha oss med när vi träffar politiker för att få tyngd i det, dem säger kanske. Att vi bekräftar deras oro som de har identifierat i sin lägesbild. De kan ha med oss för ibland så kan det vara lättare och förmedla ett budskap till medborgarna om polisen står med och också pratar om samma sak.[00:12:43:02]

Mariana Handler [00:12:43:06]
Sedan tror jag att om man är tillsammans, agera tillsammans så är det en form av trygghet för medborgarn också. Att vi, vi agerar tillsammans. Vi vill samma sak. Det är en styrka.[00:12:55:09]

Ylfva Wistrand [00:12:55:11]
Det pratas en del i media om hur bilden av Sverige har förändrats ute i världen. Hur ser du på det?[00:13:04:13]

Mariana Handler [00:13:04:15]
Det är olyckligt att Sverige har fått det rykte som de fått. Jag tycker det är obefogat. Jag är stolt över Sverige och jag tycker vi är mån om allas rättigheter och liknande. Så jag tycker att det är trist och det är viktigt att vi motbevisar det där, att vi berättar vår egen historia, hur det fungerar och hur det faktiskt ligger till.[00:13:25:02]

Mariana Handler [00:13:25:04]
Det gör mig ledsen, för det får oss att bli rädda och jag tror vi ändrar vårat beteendemönster även om vi uppmanas till att agera normalt. Rädda människor kan ibland bli farliga människor, men jag tycker.[00:13:40:23]

Ylfva Wistrand [00:13:41:00]
Hur menar du då?[00:13:41:13]

Mariana Handler [00:13:41:22]
Ja, men man blir mer misstänksam. Jag tror man kanske vi blir mer isolerade i rädsla för människor och framförallt okända människor. Det är ju inte gynnsamt för inkludering och gemenskap skulle jag säga.[00:13:56:19]

Ylfva Wistrand [00:13:57:15]
Hur påverkas du och dina kollegor av en förändrad syn på Sverige och de terrorattentat som sker? Jag tänker också på de påverkanskampanjer som har skett kring svensk socialtjänst och Sverige utmålas som ett islamofobiskt land till exempel.[00:14:13:07]

Mariana Handler [00:14:13:09]
Det ställer ju ännu större krav på att vi berättar vår egen historia och att vi agerar rätt i alla situationer. Det ska vi ju oavsett. Men det blir ännu viktigare. Vi granskas ju kanske ännu mer. Vi blir mer ifrågasatt. Våra beslut och liknande. Men jag tycker det är viktigt, att vi står fast vid vad som gäller och och följer det.[00:14:37:01]

Mariana Handler [00:14:37:03]
Som i dag när jag var på mammagrupp till exempel, för några somaliska kvinnor och pratade om polisens roll och våra rättigheter och våra skyldigheter, om socialtjänsten pratade jag. Vi måste ju liksom visa en annan bild än av vad som kanske målas upp som är felaktig.[00:14:54:00]

Ylfva Wistrand [00:14:54:03]
Många anser att man kanske gömmer sig bakom yttrandefriheten vid Koran bränningar till exempel. Hur ser du på det? Hur ska vi hantera yttrandefriheten?[00:15:05:04]

Mariana Handler [00:15:05:06]
Men yttrandefriheten är ju fantastisk och enligt vår grundlag så är ju inte det är inte ett brott och bränna Koranen oavsett vad vi tycker om det. Jag tror det är viktigt att vi följer våra grundlagar och tar beslut utifrån dem. Sen kan man ju såklart ifrågasätta lämpligheten, men jag vill absolut inte att hot om våld eller våld ska få oss att ändra våran lagstiftning.[00:15:31:19]

Ylfva Wistrand [00:15:31:20]
Varför då? Varför är det viktigt?[00:15:33:13]

Mariana Handler [00:15:33:13]
Jag tycker inte att det är den starka och den som hotar med våld som ska få styra och ställa och sätta regler. Då är vi farligt ute.[00:15:41:11]

Ylfva Wistrand [00:15:41:14]
Då har vi lämnat den demokratiska samhällsordningen.[00:15:43:18]

Mariana Handler [00:15:43:20]
Ja.[00:15:44:05]

Ylfva Wistrand [00:15:44:09]
I den här podd serien så pratar vi om radikalisering och VBE generellt. Hur skulle du beskriva radikalisering och våldsbejakande extremism för en lyssnare som inte är så insatt? Vad betyder radikalisering för dig?[00:16:01:18]

Mariana Handler [00:16:01:20]
Radikalisering, då är man ju liksom radikal kanske i sin syn och sitt leverne. Men att vara radikal är inte brottsligt förrns man accepterar våld för att få sin vilja igenom. Vad jag tycker radikalt det är ju en sak och vad någon annan människa tycker radikalt kan ju vara annat liksom. Jag tycker att det är ganska svårt.[00:16:20:16]

Ylfva Wistrand [00:16:21:00]
Det beror på sammanhanget.[00:16:22:08]

Mariana Handler [00:16:22:10]
Ja.[00:16:22:15]

Ylfva Wistrand [00:16:22:19] Vem kan bli radikaliserad?[00:16:24:01]

Mariana Handler [00:16:24:05]
Vem som helst kan säkert bli radikaliserad beroende på vad som händer i livet och hur man mår. Men människor som har tillhörighet och inte känner sig liksom förbisedd eller orättvist behandlad tror jag löper mindre risk att hamna där.[00:16:38:22]

Ylfva Wistrand [00:16:38:24]
Det är tydliga skyddsfaktorer som du pratar om. Men finns det någon skillnad eller någon likhet mellan att vara radikaliserad och eller att vara våldsbejakande extremism? Finns det skillnader eller likheter i det.[00:16:59:04]

Mariana Handler [00:16:59:06]
Du kan ju vara radikal, du kan ju vara hur radikal du vill i lägenheten och det skadar ju ingen. Men sen kan du vara radikal så pass och så mycket åh komma till en punkt att du rättfärdiga våld så att det du kanske finansierar eller uppmanar till våld. Och det är då det blir våldsbejakande extremism anser jag.[00:17:18:04]

Ylfva Wistrand [00:17:18:06]
Ja precis så man behöver ju rent faktiskt inte själv vara den som utför en våldshandling, utan man kan på andra sätt bidra till andras våldshandlingar.[00:17:29:11]

Mariana Handler [00:17:29:13]
Precis.[00:17:30:12]

Ylfva Wistrand [00:17:30:14]
I höstas här så fick vi en förhöjd terrorhotnivån från en trea så höjde vi upp till en fyra. Ställer det annorlunda eller nya krav på ett förebyggande arbete?[00:17:48:00]

Mariana Handler [00:17:48:02]
Det ställer väl inte annorlunda krav, men det blir ju ännu tydligare på vikten av att förebygga skulle jag säga. Polisen vi höjer vårat säkerhetstänk såklart när den förändras internt också även externt med andra. När det gäller arrangemang och liknande så blir det ju andra krav, till exempel höjd säkerhetstänk.[00:18:13:02]

Ylfva Wistrand [00:18:13:02]
Till exempel vad då?[00:18:13:23]

Mariana Handler [00:18:14:00]
Det kan handla om att man inte får ta in väskor och liknande på större arrangemang. Det är en form av förebyggande tänk mot sånt där som kanske inte har vi hade förut.[00:18:25:05]

Ylfva Wistrand [00:18:25:07]
Men om vi går tillbaka till din tidigare karriär blev det som du trodde att vara polis.[00:18:32:23]

Mariana Handler [00:18:33:00]
Min första bild av att vara polis. Det var nog åka i målad polisbil på händelsestyrd ärenden.[00:18:38:16]

Ylfva Wistrand [00:18:38:20]
Var händelser styrda ärenden?[00:18:40:24]

Mariana Handler [00:18:40:24]
Sånt som rings in här och nu, att man åker på det som krävs för stunden eller löser problem som uppstår om det är trafikolyckor eller våld i hemmet eller en stöld. Nu sitter jag på det brottsförebyggande sätet och det visste jag nog inte när jag sökte till polis. Det var nog inte så mycket snack om brottsförebyggande arbete då när jag gick polisutbildningen heller, utan det är någonting som har blommat upp ganska fort de senaste åren.[00:19:08:10]

Mariana Handler [00:19:08:12]
Men det känns ju bättre. Om man kan på något sätt förhindra att brott sker så känns ju det bra. Men det är svårt att se effekter av det man gör.[00:19:18:18]

Ylfva Wistrand [00:19:18:20]
Hur tänker du kring framtiden?[00:19:21:05]

Mariana Handler [00:19:21:07]
Ja, jag är lite orolig inför framtiden utifrån hur det ser ut i samhället och omvärlden just nu. Men man kan inte tappa hoppet. Vad vi gör här och nu har ju faktiskt betydelse och vi får fortsätta kämpa. Jag tror ni alla förstår att vi måste alla bidra. På det lilla sätt vi kan så tror jag det kan få ganska stor effekt.[00:19:42:09]

Mariana Handler [00:19:42:11]
Vi kan inte va, bara se till sig själv utan man måste tänka på andra och se vad man själv kan bidra med.[00:19:49:12]

Ylfva Wistrand [00:19:49:14]
Stort tack för att du ville gästa Resurscentrum för kunskapspodd.[00:19:53:19]

Mariana Handler [00:19:53:23]
Tack så mycket.[00:19:55:09]

Ylfva Wistrand [00:19:55:11]
Resurscentrum är en del av framtids- och utvecklings förvaltningen i Strömsunds kommun. Det poddavsnitt som du just lyssnat på är en del av Projekt STAD som finansieras av Center mot våldsbejakande extremism, CVE. Om du vill kontakta oss, skriv till rc@stromsund.se och märk mailet podden. Vår vinjett den är producerad av Marcus Ernehed. Stort tack att du har lyssnat![00:21:01:03]

 

Intervju med Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism.

Ylfva Wistrand [00:00:00:00]
Hej och välkommen! Du lyssnar till Resurscentrums kunskapspodd. Den här serien är en del av projekt STAD strategiskt arbete för demokrati som fokuserar på förebyggande arbete mot just radikalisering och våldsbejakande extremism. Även benämnt VBE. Radikalisering och våldsbejakande extremism kan upplevas som något ogreppbart eller lite svårt att relatera till. Men ämnet har relevans, inte bara på nationell nivå utan också på lokal nivå.[00:01:02:03]

Ylfva Wistrand [00:01:02:05]
För dig och mig. Men hur då, undrar du kanske. Tillsammans med våra gäster ska jag försöka göra det tydligare och mer hanterbart. Jag som välkomnar dig till podden heter Ylfva Wistrand och i din guide och programledare. I dagens avsnitt ska vi fokusera på hur det strategiskt förebyggande arbetet mot radikalisering och VBE ser ut på nationell nivå. Och också prata lite om hur det faktiskt styr arbetet för oss här lokalt i Strömsund.[00:01:34:17]

Ylfva Wistrand [00:01:34:23]
Vi hoppas att det här avsnittet ska ge dig en övergripande förståelse för vad det kan innebära att vara chef och ledare för Center mot våldsbejakande extremism. Den enhet som har regeringsuppdraget att arbeta just strategiskt förebyggande mot VBE. I dag samtalar jag med Jonas Trolle, tidigare mest känd för sin insats som polis när han ledde operationen för att ta fast kapten klänning.[00:02:03:06]

Ylfva Wistrand [00:02:03:08]
Sedan fem år tillbaka är Jonas chef för Center mot våldsbejakande extremism som ligger under Brottsförebyggande rådet. Hej Jonas! Varmt välkommen![00:02:15:19]

Jonas Trolle [00:02:15:21]
Stort tack![00:02:16:21]

Ylfva Wistrand [00:02:16:22]
Vem är Jonas Trolle och hur kom det sig att du gick från att vara polis till att bli chef för Center mot våldsbejakande extremism?[00:02:26:23]

Jonas Trolle [00:02:31:02]
Det var så här. Jag är ju polis i grunden och jag trivdes väldigt bra där. Och sen så fick jag en propom om att jag borde söka det här arbetet, så jag sökte det här jobbet och genomgick en del tester och intervjuer och tillslut så fick jag det. Det var ju inte att jag gick ifrån någonting utan det var mer att jag skulle prova något nytt under en tid och nu har det gått fem år.[00:02:59:04]

Jonas Trolle [00:02:59:06]
Men jag saknar polisen, det gör jag. Men jag tycker också att det här har varit oerhört spännande att göra under en tid. Det är tidsbegränsat förordnande det här så det är inte något som jag förväntas hålla på med till jag går i pension. [00:03:13:10]

Ylfva Wistrand [00:03:13:12]
Men du sist vi sågs, det var ju i maj på konferensen samling mot VBE som ni på CVE anordnar och då fick vi i Strömsunds kommun också ta emot pris som årets förebyggare och 2022 då gick priset till Borås stad. Kan du berätta lite om varför Centret har valt att fokusera på kommunernas arbete och hur nomineringen har gått till?[00:03:42:07]

Jonas Trolle [00:03:42:09]
Ja, men för det första så om jag börjar med er då i Strömsund. Så vet jag att vi tittar på Strömsund utifrån befolkning. Hur stor eller liten eran befolkning är, både rent tätorts mässigt men också i kommunen. Så är det som jag uppfattar det och som mina medarbetare uppfattar det så är det ju en enorm utmaning att hantera det så som ni har gjort, att hantera en ganska stor mängd människor som kommer från andra länder och kulturer.[00:04:14:06]

Jonas Trolle [00:04:14:08]
I den här delen av landet med en liten befolkning och ni har ju verkligen kämpat hårt för att få det här och fungera. Men också har ni fått hantera en hel del utmaningar som verkligen har varit svårt för ett lokalsamhälle och som jag tror också om vi utifrån ett Stockholms perspektiv där jag och mina medarbetare befinner oss. Inte riktigt förstår och kan sätta sig in i att mängden människor och att få ihop allt det här.[00:04:47:12]

Jonas Trolle [00:04:47:14]
Det blir så mycket mer tydligt i ett mindre lokalsamhälle och det ställer egentligen mycket, mycket högre krav. Dels på ni som jobbar i kommunen och kanske i en civilsamhälles organisation. Det ställer också högre krav på dom som bor i kommunen, både dom som kommer dit och de som redan finns där sen tidigare.[00:05:12:02]

Ylfva Wistrand [00:05:12:04]
Men Jonas, nu har vi pratat lite grann om Resurscentrums arbete och Strömsunds kommuns arbete. Men jag är ju intresserad av att bjuda lyssnarna på en förklaring vad Center mot våldsbejakande extremism jobbar med. Vad är ert uppdrag i ursprung?[00:05:30:03]

Jonas Trolle [00:05:30:05]
Vårt uppdrag är ju att vi ska förebygga våldsbejakande extremism på lokal, regional och i nationell nivå och vi ska också underlätta utträde ur den typen av extremistiska rörelser för de fall det är påkallat. Och det är det såklart och vi ska också verka för en kunskaps baserad praktik vi ska ge kunskap på det här området till kommuner, civilsamhälle, andra myndigheter i den här frågan.[00:06:06:13]

Jonas Trolle [00:06:06:15]
Vi ska erbjuda olika typer av utbildningsverksamhet.[00:06:13:21]

Jonas Trolle [00:06:13:23]
Vi stöttar kommuner och andra myndigheter i deras myndighetsutövning. Med vårat mobila stödteam och vi ska också samordna myndigheter och andra samhällsaktörer i frågor som rör den våldsbejakande extremismen. Och det här är ju ord och det måste ju fyllas med ett innehåll. Jag kan ge exempel på de här orden. När vi pratar om samordning till exempel så när kvinnor och barn satt i fångläger nere i Syrien, efter att de här kvinnorna många gånger gjort ett,[00:06:49:19]

Jonas Trolle [00:06:49:21]
uruselt val och beger sig ner i syfte att sprida för kalifatet så kom det en tid när de här skulle hem, ja då hade vi i rollen då från Centret att samordna myndigheter och kommuner, för de som omfattades av de här personerna som skulle komma tillbaka. Hur ska vi ta emot dem här och vilket är det juridiska spåret och vilket är det sociala omhändertagandet spåret och då jobbade vi med det.[00:07:14:03]

Ylfva Wistrand [00:07:14:05]
Vilken typ av stöd har kommunerna eftersökt?[00:07:17:08]

Jonas Trolle [00:07:17:10]
Ja, det har jag handlat om olika saker. Dels har det handlat om att de vill ha en bild av vad det är de får tillbaka, vad är det för människor man får tillbaka. Och också vad var det som gjorde att de här människorna radikaliserades och for iväg och hur har det varit där nere framför allt utifrån barnperspektivet. Vi har faktiskt varit ner dit.[00:07:38:17]

Jonas Trolle [00:07:38:20]
Vi har varit ner i ett sånt här fångläger, ett fångläger nere i Syrien och kan ändå komma hem till Sverige och berätta för socialtjänsten och personer som är involverade att så här har det fungerat. Så här ser det ut. Det här är vad vi uppfattar att det finns för behov. Det är väldigt viktigt och där att det finns ett informationsutbyte och en förståelse för dem som sedan ska hantera det här i socialt arbete.[00:08:07:21]

Jonas Trolle [00:08:07:23]
Men sedan en annan sak som är viktig för oss. Det är när olika företelser som vi har i kommunerna, vi kan ha högerextremism, extrema grupper som etablerar sig och hur kan en kommun eller skolor hantera det. Då kan vårt mobila stödteam vara ute och coacha och jobba med dem som jobbar med den lokala problembilden. Eller skolattacker har det varit mycket nu och de är ofta ideologiskt motiverade och där är det en hel del arbete.[00:08:39:24]

Jonas Trolle [00:08:40:02]
Som mina medarbetare jobbar med skolor och lokal polis, socialtjänst och så vidare.[00:08:46:13]

Ylfva Wistrand [00:08:46:15]
Men nu i augusti i år så fick ni ju också det här utökade regeringsuppdraget till centret. Vill du berätta lite om det och hur det har påverkat arbetet framåt?[00:08:58:12]

Jonas Trolle [00:08:58:14]
Säkerhets polischefen höjde ju terrorhotnivån i augustimånad och det var inget som ni känner till eller som de har kommunicerat. Det var inte frågan om att man hade en konkret hotbild utan det var en samlad bedömning och den här samlade bedömningen de jag kan säga kring den. Det är ju det att den är ju utifrån ett myndighets perspektiv så blir den en signal till oss som jobbar i myndighets världen.[00:09:28:08]

Jonas Trolle [00:09:28:08]
Eller som jobbar i den kommunala världen att vi behöver ju snäppa upp oss. Vi behöver.[00:09:33:24]

Ylfva Wistrand [00:09:34:02]
Någonting behöver göras.[00:09:34:14]

Jonas Trolle [00:09:34:14]
Ja för den höjda terrorhotnivån betyder ju inte att det införs några nya lagar eller att de förändrar så där radikalt för människor på gator och torg eller för människor i allmänhet, utan det är.[00:09:54:20]

Ylfva Wistrand [00:09:54:21]
Men vad innebär det då?[00:09:55:20]

Jonas Trolle [00:09:55:20]
Det är ju en signal som jag ser, det är en signal kring att det här är någonting som vi måste hantera, vara vaksamma. Vi måste uppdatera våra egna rutiner kring säkerhetskydd, vi måste titta på vad är det för budskap som sprids. Måste vara mer alerta på olika typer av narrativ som sprids för att inte mista saker som kan tendera att accelerera i väg.[00:10:24:04]

Jonas Trolle [00:10:24:04]
Vi ska också titta på vår närmiljö och sådana saker som medborgare i gemen ska vi ha en ökad medvetenheten. Det handlar om en större liksom en större mental förberedelse. Det är mycket det de handlar om och också de vi tittar på från ett myndighetsperspektiv. Om någonting skulle hända. Vad har vi för planer här och nu? Så att vi är lite snabbare på bollen än vi kanske är mer i ett normalt läge.[00:10:56:16]

Jonas Trolle [00:10:56:19]
Men jag säger som alla andra sagt att det här, det här ska inte uppfattas som att vi ska göra några radikala förändringar i vårt sätt att leva. Samtidigt så inser jag också att det de är precis det här ogripbara som är så svårt att ta på som göra att människor kan känna en otrygghet och i synnerhet om man inte har möjlighet att vara så där väldigt insatt. Så kan den här otryggheten finnas.[00:11:29:12]

Jonas Trolle [00:11:29:14]
Det har jag full respekt för. Men det är på något vis också lite det som är både extremismen och terrorns verksamhets idé. Det är ju att skapa en otrygghet i ett samhälle och vare sig den är genom väldigt uppmärksammade attentat eller ett allmänt oroligt läge.[00:11:50:02]

Ylfva Wistrand [00:11:50:04]
Vi har pratat mycket kring yrkesverksamma och vad man som yrkesverksam behöver ha för förhållningssätt, men som privatperson?[00:12:00:12]

Jonas Trolle [00:12:00:14]
Ja som privatperson var vaksam på avvikelser i det offentliga rummet, alltså där du befinner dig. För att ytterst då om jag pratar om terrorhot och då är det ju att någonting då skulle det kunna inträffa och hellre larma en gång för mycket än en gång för lite. Det är en sån sak.[00:12:25:07]

Jonas Trolle [00:12:25:07]
Men det handlar också som privatperson att, för det tycker jag mig kunna se under de här åren som jag har jobbat med det här, hur vissa frågor kan få spinn och hur man som privatperson kan medverka till att spinnet blir ännu värre. Genom att sprida olika typer av budskap. I såna här tider så är informations.[00:12:50:10]

Ylfva Wistrand [00:12:50:12]
Det viktigt att vara källkritisk, kanske?[00:12:52:00]

Jonas Trolle [00:12:52:05]
Ja i såna här tider är det extremt viktigt att vara källkritisk.[00:12:59:19]

Ylfva Wistrand [00:12:59:21]
När man hör termer som radikalisering och extremism eller våldsbejakande extremism. Då kanske man i första hand inte tänker på så små orter som Strömsund med omnejd eller glesbygd generellt, liksom för den delen. Hur tänker du kring det? Behöver vi uppdatera oss generellt.[00:13:20:20]

Jonas Trolle [00:13:20:22]
Rent privat så har jag förmånen att bo både i glesbygd och i tätort. Jag bor periodvis i Jämtlands län även om det inte är en bra bit ifrån där ni sitter just nu och jag kan tycka att just glesbygd och norra Sverige är ju något som ofta glöms bort när man har en referens som pratar om våra storstäder eller åtminstone större städer och socialt utsatta områden.[00:13:52:23]

Jonas Trolle [00:13:53:00]
Den segregation som vi har i Sverige, den som finns här den är problematisk det tycker jag att vi kan se. Samtidigt har vi också skapat enklaver som ytterligare bidrar och spär på segregationen och den typen av enklaver är svårare i mindre lokalsamhällen. Det är också viktigt att lyfta de här frågorna kring våldsbejakande extremism och frågorna kring segregation och integration det är någonting som omfattar hela landet.[00:14:28:21]

Jonas Trolle [00:14:28:23]
Det är inte någonting som bara omfattar våra större städer, utan det är utmaningar som vi har över hela landet. Dessutom så är det ju så att när det omfattar kommuner som eran kommun. Då är det både en ekonomisk och en social utmaning som många gånger är tuffare och det tycker jag är viktigt att man man visar på.[00:14:54:04]

Ylfva Wistrand [00:14:54:06]
Du är in lite grann på det, att trots avfolkning och så vidare och färre, både kanske personella och ekonomiska resurser så ska ändå arbetet bedrivas.[00:15:08:04]

Jonas Trolle [00:15:08:04]
Ja för Sverige är ju geografiskt sätt, det är ju såklart att det är en utmaning att på 55 procent ungefär av landets yta. Så bor 880 000 människor och resten av alla människor de bor på den resterande 45 procenten och det ställer stora krav. Samtidigt så vore det fullständigt naivt att tro att det då skulle vara helt lika.[00:15:31:15]

Jonas Trolle [00:15:31:17]
Det går inte. Det gäller att alltid ha med dem där procenten för att det är stort och det är skillnad. Jag upplever att när jag reser i landet och när jag befinner mig som privatperson i landet att utmaningarna är minst lika stora, ibland mycket större i glesbygd. Framför allt är det ju så att tillgången till samhällets service, möjligheten till att kunna göra olika val är ju mycket mindre i glesbygd, när vi tittar på var de kan gå i skola och vad de kan få möjlighet till.[00:16:14:11]

Jonas Trolle [00:16:14:13]
Olika typer av stöd och hjälp. Alla de här olika alternativ som erbjuds i en storstad. Och så ställs det också krav på kommunerna och regionerna att de ska upprätthålla en service. Att de ska vara med och dela på det som är de gemensamma ansvaret och det kan jag se att det är tämligen utmanande och det är något som hela tiden behöver det lyftas ett sånt perspektiv.[00:16:47:05]

Ylfva Wistrand [00:16:47:07]
Vi har ju pratat mycket om radikalisering och våldsbejakande extremism. Vi har pratat mycket om begreppen radikalisering och våldsbejakande extremism. Hur skulle du förklara respektive begrepp på ett lättfattligt sätt?[00:17:05:02]

Jonas Trolle [00:17:05:04]
Om man ska definiera våldsbejakande extremism, den som hemfaller åt det. Det är personer som inte tycker att det som vi i demokratisk anda har kommit fram till är ett sätt samhälle ska inordnats på, att de med hjälp av våld eller på andra sätt andra medel, påverkan, hot och vad det nu kan vara. Är beredd och störta samman det som merparten i demokratins anda då har kommit fram till. Den typen av personer.[00:17:39:24]

Jonas Trolle [00:17:40:01]
Kan definieras som våldsbejakande extremister. Då infinner sig också ett dilemma för att du får vara extremist. Du får tycka att vi ska ha ett totalitärt samhällsskikt eller att det ska vara ett proletariatets diktatur och så vidare. Men du får inte bli våldsbejakande. Vi får inte ta till våld för att få tillstånden en sån samhälls förändring.[00:18:10:16]

Jonas Trolle [00:18:10:18]
Och det där är utmanande, jag och mina medarbetare och många andra på andra myndigheter,polisen, säkerhetspolisen och ute i kommunerna som jobbar med att möte de här människorna ska ju förhålla oss till människors fria rätt att ha åsikter samtidigt som de inte får bli våldsbejakande och liksom inspirera andra ytterligare att också försöka ta till våld. Så det är en balansgång det där hela tiden.[00:18:36:14]

Ylfva Wistrand [00:18:36:16]
Hur skulle du förklara begreppet radikalisering då?[00:18:40:00]

Jonas Trolle [00:18:40:02]
Ja, det är den här typen av personer som attackeras av den här miljön. De människor som jag upplever blir radikaliserade. Det är människor som har en önskan om att få världen mer lätt begriplig genom, de är mer svartvita argument som förklarar svåra komplexa problem på ett enkelt och kanske väldigt radikalt och brutalt sätt, men där man då också då finner en gemenskap och kanske i vissa fall och en trygghet i att vi delar någonting här.[00:19:22:18]

Jonas Trolle [00:19:22:21]
Vi har sett någonting som andra inte förstår och vi är villiga att mot ett gemensamt mål och mot andra sämre vetande. Ta över deras rättigheter i att kunna få bestämma under en bibehållen demokrati då ta över och bestämma sig för att nu går vi åt det här hållet istället. De har sett någonting, de har skådat någonting som andra inte enligt dem och kanske fullt ut förstår storheten i eller förtjänsterna med.[00:20:00:20]

Jonas Trolle [00:20:00:23]
Radikaliserade personer är väldigt, som jag upplever i alla fall i mötet med dem att det ändå är väldigt svartvita människor som har en önskan om att vilja på ett enkelt sätt förklara väldigt komplexa problem och också gärna peka ut andra grupper så att de skapar en yttre fiende för att ytterligare stärka den gemensamma tanken och den gemensamma kontexten. Och det där är farligt.[00:20:29:23]

Ylfva Wistrand [00:20:30:00]
Så också bidra till en ökad polarisering, kan man säga.[00:20:34:00]

Jonas Trolle [00:20:34:02]
Ja, det blir det och det är mycket med det här att de delar upp världen i svart och vit, ont och gott och olika grupper som är så att säga hot, de bygger upp dem här olika hoten och på det sättet radikalisera människor. Det är även nationer som gör så, det är även nationer som radikaliseras i syfte att få folket och att få medborgarna.[00:21:05:20]

Jonas Trolle [00:21:05:22]
Att tro på det som kanske då har som en nationell verksamhet i det.[00:21:14:06]

Ylfva Wistrand [00:21:14:08]
Om vi går tillbaka till din tidigare profession som polis så här i backspegeln, vad skulle du säga var den springande punkten i arbetet med att få fast kapten klänning?[00:21:31:10]

Jonas Trolle [00:21:31:12]
Det var ju ett ärende som vi skulle kunna prata länge om, men det var att vi kunde hålla det väldigt tajt och vi var en ganska liten grupp som jobbade med det där och vi fick tillfälle att göra det för det man ska ha klart för sig idag när det gäller polis arbete det är att möjligheterna att kunna arbeta med allting utanför det som är.[00:21:56:00]

Jonas Trolle [00:21:56:00]
Den här väldigt akuta krisen med gängkriminalitet och det. De är ganska små idag så såg det inte ut då, vi hade möjlighet att kunna jobba och det var ju oerhört viktigt i och med att det var en person som var involverad inom kåren så att säga. Det var en anställd inom kåren och då är det ännu viktigare att vi reder i det.[00:22:22:00]

Jonas Trolle [00:22:22:02]
Sen att vi var en tajt och dedikerad arbetsgrupp som också höll det för, vi höll det för varandra. Det vart liksom inget snack om det och det är ju också viktigt med tanke på om det hade visat sig vara fel och då är det ju verkligen illa om det sprids ut. Innan vi så att säga är klar.[00:22:43:06]

Jonas Trolle [00:22:43:08]
Och sen fanns det en hängivenhet, det fanns en stor vilja. Är det på det viset att det här är som det verkar, att den här personen är en brottsling, då ska vi göra allt för att lösa det. Det finns ju kanske många gånger en berättelse och en idé om man håller varandra om ryggen. Men där, det där har jag aldrig sett.[00:23:03:05]

Jonas Trolle [00:23:03:10]
Under alla mina år som jag har jobbat inom polisen så har jag ändå upplevt att är det så är galet och då gör vi allt vi kan för att lösa ut det. Det var många olika saker som krävs, samverkan.[pause] Sen måste man ha lite flax också. Det hade vi faktiskt vi hade lite tur. att vi hade och det får man faktiskt inte underskatta.[00:23:27:23]

Ylfva Wistrand [00:23:28:00]
Ni hade lite tur. Hur då menar du?[00:23:30:24]

Jonas Trolle [00:23:31:01]
Det var att det fanns ett antal eller han var ju åtminstone i det läge som vi befann oss där och då. Var de svårt att kunna identifiera just att han var han, vi hade ett namn eller vi hade inget namn. Vi hade en person, en omtalad person som skulle vara mellan 50-60 år, med en kraftig kroppsbyggnad och vara en polis chef.[00:23:55:23]

Jonas Trolle [00:23:55:23]
Det var det vi hade initialt och det går 13 på dussinet med halv feta polis chefer, män mellan 50-60 år. Men sen så fick vi då en del inspel här då från ett av målsägandena och vittnena som gjorde att du kunde lägga ett pussel. Där han då bland annat ringde till en medgärningsperson, då med ett polis nummer som vi sen då kunde hitta i telefonlistor och sen så kunde vi jämföra de med andra telefoner. De ringde från oregistrerade kontantkorts telefoner och så vidare.[00:24:35:00]

Jonas Trolle [00:24:35:02]
Men det var flax det får jag säga och hans namn fick vi genom att en vittnade om att hon hade hört om någon som hade läst i en tidning om den här personen och den här tidningen var Dagens industri och Dagens Industri är inte tidning som poliser är med i så ofta. Så det fanns en hel del grejer här som gjorde att det gick att lägga ett pussel och som de nog ändå kan betecknas som en del tur.[00:25:06:02]

Ylfva Wistrand [00:25:06:04]
Stort tack för att du ville gästa Resurscentrum kunskapspodd.[00:25:10:14]

Jonas Trolle [00:25:10:16]
Stort tack till er, vi ses igen i Strömsund.[00:25:12:13]

Ylfva Wistrand [00:25:12:18]
Super, toppen, kanon har jag hört att någon säger (skrattar).[00:25:16:04]

Jonas Trolle [00:25:16:06]
(Skrattar).Ja, fan vad du var påläst. Tack så mycket då.[00:25:23:19]

Ylfva Wistrand [00:25:23:21]
Resurscentrum är en del av Framtids- och utvecklings förvaltningen i Strömsunds kommun. Det poddavsnitt som du just lyssnat på är en del av Projekt STAD som finansieras av Center mot våldsbejakande extremism. CVE. Om du vill kontakta oss skriv till rc@stro msund.se och märk mailet podden. Vår vinjett den är producerad av Marcus Ernehed. Stort tack att du har lyssnat![00:26:29:17]

 

Träffa vår poddmaker

Ylfva Wistrand

Ylfva Wistrand är utbildad pedagog och har en bakgrund i att möta människor i utsatta situationer, såväl som att utbilda yrkesverksamma inom strategiskt förebyggande arbete mot hot och våld, samtalsmetod samt professionellt förhållningssätt och bemötande. Ylva har arbetat på Resurscentrum sedan 2017 och är projektledare för projektet STAD.

Nya avsnitt

Kommer i slutet av januari 2024.

Följ oss på Instagram

rc_stromsund

Kontakat podden:

Mejla till oss rc@stromsund.se

Kom ihåg att märka mailet med Podden.

Glöm inte att prenumerera!

Resurscentrum är den del av Framtids- och utvecklingsförvaltningen i Strömsunds kommun och verkar inom tre arbetsområden: brottsförebyggande arbete, arbetsmarknadsinsatser och Integration, migration och ett nytt liv i Sverige.

Ansvarig utgivare: Anneli Svensson, kommundirektör Strömsunds Kommun.

Logotyp för Europeiska unionen
Tillgänglighetsredogörelse
Begripligt.nu drivs av Resurscentrum, en del av Framtids- och utvecklingsförvaltningen i Strömsunds kommun.

Framtids- och utvecklingsförvaltningen

Strömsunds kommun
Box 500
833 24 Strömsund

Telefon växel: 0670-161 00
E-post: begripligt@stromsund.se
Instagram: rc_stromsund